Gammal vänskap rostar aldrig
Jag sådde några blommor, en för varje vän,
jag tror att det var fyra, men särskilt minns jag en.
Det blev höst och vinter och blommorna de dog,
men på våren kom de åter, men bara tre stod kvar och log.
Sen kom regnet med moln stora grå,
nästa gång jag fann dem så var det vara två.
Sen kom solen med allt ljus den har,
plötsligt stog det bara en ensam liten blomma kvar.
Du härdades i solsken, du drunknade i regn,
men en sak är säker, du är en riktig vän!
Gamla bilder dehär, men det är i alla fall en hel del fina minnen!
Kommentarer
Postat av: Lollo
Du är världens bästa och göölligaste!!
Trackback
