Sandra Jessika Åhlén

Tro det eller ej men jag har bestämmt mig nu, jag ska sluta röka!

Har varit och köpt såna där nikotin plåster nu så nu jävlar,
sju cigg kvar, dom blir dom sju sista ciggen i mitt liv...

INGET FEST RÖKANDE, INGA CIGARETTER ÖVERHUVETAGET!

Så nu mina vänner...
Ska ni få följa en ICKE rökares loggbok!





Det bästa är ju att min kille slipper kyssa en askopp!
Haha

Kul att man var inställd på att gå upp sju och tvätta, verkligen
KÄMPADE sig upp ur sängen, KOMMER NER TILL TVÄTTSTUGAN
OCH SER TILL MIN FASA ATT JAG SKA TVÄTTA KLOCKAN TOLV!?

Fan jag som hade planerat dagen så bra, jävla skitbajs,
nu får man va hemma och tvätta hela sin lediga dag!
Det blir ju.. KUL, fyfan!

Jag vet inte hur jag ska börja eller vad jag ska skriva,
jag är lixom tom på ord och det är med tårar längs mina kinder jag skriver detta.

I min hjärna har det nog ännu inte gått in att du inte längre finns med oss här på jorden,
det är ju så nytt.. Medans mina händer skakar och det vrider sig nere i magen..

Men endå så kan jag sitta här, och tänka på alla fina minnen från när vi var små,
jag och min bror. kommer du ihåg det mormor? när jag och danne var hemma hos dig,
tror mamma och pappa jobbade och vi skulle få äta hemma hos dig efter fritids.
När vi kom hade du gjort pannkakor, som luktade ljuvligt, du gjorde alltid god mat.
Vi åt och vi åt, och du sa bara, ta mer, ta mer, tillslut höll vi på att explodera av alla
pannkakor, men sex stycken fick du oss att trycka i oss, och då mådde man lite illa.
Men tomt på tallriken skulle det ju vara! :) Det var ju du det, envis!

Eller alla gånger uppe i Särna, som jag som liten tyckte var riktigt roligt, när vi fiskade
i bumlingtjärnarna, när vi grillade korv vid fjätfallen (min favorit) eller när vi om kvällarna
satt och spelade kort, eller vi tjatade om att du skulle berätta spökhistorier! Minns du
när daniel blev så rädd bara av att ditt ansikte speglade sig i rutan då han trodde att
du var ett spöke, vad vi skrattade!

Efter dig lämnade du fyra barn och sexton barnbarn, och i våra hjärtan så kommer
du föralltd att leva vidare.

Sov gott, världens bästa mormor <3

"Bli inte som jag när du blir stor,
du stod i dörren och sa, är dehär allt som blir så dör jag,
lillebror bli aldrig som jag"



Hur mycket du än växer och hur gammal du än blir, så kommer du föralltid
att vara min lillebror. <3

Jag ligger hemma i min stora soffa, med regnet hårt smattrande
mot rutan... det känns tomt, ensamt och kallt.

Jag klickar mig runt, kommer in på aftonbladets hemsida och än en
gång läser jag om mördade 16-åringen Therese Johansson Rojo.
Får en rysning längs hela ryggraden och funderar över hur världen kan
vara så oerhört grym.. En tjej som verkar ha varit en riktig liten livsnjutare,
med all sin rätt, hon hade hela sitt liv framför sig.

Therese familj som nog fällt mer tårar än det kommit ner regn från
himmlen dom här dagarna...

Mina problem känns så minimala nu..
Jag skämms för att klaga över små saker.

Men man lär sig något nytt varenda dag,
att inte ta någon förgiven, jag ska krama mina nära lite extra hårt nästa gång.

Vila i Frid Therese.

Idag har jag haft min lediga dag ett, och imorgon ska jag ha min
lediga dag två innan det skall börjas slitas igen.

Började dagen med att ta en rejäl sovmorgon, vilket jag nog behövde,
sen drog jag iväg med Carro och Johan och käkade på pronto,
jobbet bjussa ju på pizza som vi missade i fredags :P

Sen åkte jag hem, degade på soffan ett tag och tog mig tillslut i kragen
och började på och städa, sen klickade de till i telefon och på en timme
så var Sanna här, hann i alla fall klart med köket och badrummet, resten
får jag väll ta igen imorgon när jag ändå ska tvätta hela dagen, uh!

Jag och Sanna gick iväg och handlade lite sen lagade vi lite spaghetti och
köttförsås, det var gött, men undra om våra magar också tyckte det? Haha.

Nu ligger jag och äter salta pingviner och kollar på tv.
Så det var väll allt jag hade för idag.

Hoppas ni haft en bra dag!



Jag och Sanna hade trökigt förra sommarn!